Blad och blommor: jun - jul | Bär: sep - nov

Hagtornssläktet hör till rosfamiljen och är vanlig i Sverige, från Skåne till Uppland. Förr i tiden användes de ofta som häckväxt. De kan växa i olika former, både som täta låga buskar och som små träd med mycket hård ved och torniga grenar. Hagtornsträd kan bli fem- till sexhundra år gamla. 


Vindpinade femhundraåringar

Inom alternativmedicinen används hagtorn än idag som medel för hjärtat. De verksamma ämnena ökar syresättningen till och stärker hjärtmuskeln. Däremot är det ganska ovanligt i Sverige att använda bären i matlagning, vilket är lite konstigt med tanke på att vi brukar göra både saft, gelé och marmelader på släktingar som rönnbär och nypon.

Det finns tre bofasta arter i Sverige: rundhagtorn, spetshagtorn och trubbhagtorn. De kan vara lite svåra att skilja åt och ofta bildar de hybrider med varandra. Hagtorn blommar maj - juni med klasar av gräddvita blommor, som utsöndrar en start och lite speciell lukt. Frukterna är så kallade skenfrukter - mörkröda och runda med 1-3 (beroende på art) hårda stenar i mitten. Det är viktigt att ta bort kärnorna eftersom de (precis som aprikoser och persikor) innehåller små mängder av ämnet amygdalin som kan utveckla cyanväte efter förtäring. Enklast är att passera bort stenarna. Själva fruktköttet är lite mjöligt och smakar milt sött. Smaken påminner lite om en blandning mellan rönnbär och plommon.