Majbål på myskmadra

Nu kanske ni tänker på majbrasor i dåligt väder och innebrända igelkottar. Inte alls då! Vi ska prata om något helt annat här, nämligen en fantastiskt rolig dryck! I Tysklands lite varmare klimat sammanfaller infirandet av Maj med att myskmadrans första blomknoppar börjar slå ut. Denna kombination av festligheter har utnyttjats sedan urminnes tider. Vi nordbor kommer lite senare till festen.

Myskmadra är en välkänd gammal kryddväxt med lång tradition inom folkmedicinen. Den är otroligt användbar och dyker upp lite varstans i historien både som tysk vinkrydda, georgisk läskedryck , och potenshöjande doftpotpourri. Den har en etablerad plats både i nord- och östeuropeisk folktro och naturmedicin. Den ingick ofta i olika skyddsamuletter och flätades in i doftande dörrkransar, där den representerade lycka, kärlek och familjefrid. Den kunde bäras i underkläder för att öka sexualdriften eller bäddas in i sängkläder och kuddstoppningar för ett bättre kärleksliv. Den tillskrevs många medicinska egenskaper och användes som te i smärtlindrande, lugnande och vätskedrivande syfte. Utvärtes hjälper myskmadra mot utslag, bölder och sprucken hud. I kombination med öl eller vin, används den än idag för att tillverka lätt euforiserande rusdrycker.

Det äldsta dokumenterade receptet på drycken Maitrank är i alla fall från mitten av 800-talet och lär ha tillverkats första gången av benediktinermunken Wandalbertus från klostret i Prüm. Han uppfann vårdrycken, som även kallas Maibowle eller Maiwein och som dricks än idag av valborgsfirande Tyskar, som vill förstärka vårkänslorna en aning. Det är lätt att göra Maibowle själv: Häng en liten bukett lätt torkad myskmadra upp och ner i en kanna torrt, vitt vin (exempelvis en Riesling) och låt det dra några timmar i kylskåp. Tillsätt en skvätt torr Sekt precis innan servering.

Skål!